Eldkvarn på Debaser i Malmö (2012-03-10)

Gubbar, gubbar, gubbar...

Det är sällan jag tycker det är lönt att betala för att se gamla gubbar spela. När deras glansdagar längesedan är förbi känns det bättre att minnas dem som de var istället för att se dem posera trött på en scen inför andra nostalgiska gubbar.  Mest patetiska är de där hårdrocksbanden som en gång stod i bräschen för ungdomsrörelsen, som nu bara ser löjliga ut i sina läderbrallor och sminkade, rynkiga ansikten. Lägg ner, för fan, säger jag bara.

Som tur är finns det undantag. De där banden som inte försöker vara något de inte är. De som har växt med sin musik. Det bästa med dessa band är deras enorma erfarenhet och proffsiga framtoning på scenen. Eldkvarn tillhör definitivt ett av dessa undantag. Det är avslappnat utan konstigheter. De må vara trötta gamla gubbar, men deras musikaliska skicklighet ligger fortfarande på topp. Och vem kan väl inte låta bli att falla för Pluras jordnära charm?

Det kändes som en hitkavalkad rakt igenom hela spelningen. I 40 år har de här gamla rävarna hållit på utan att tappa stinget känns det som när det är 32 år mellan två av mina favoritlåtar: Pojkar, pojkar, pojkar (1979) och En liten kyss av dig (2011). Nämnas måste också Adrian Modiggård (son till Werner Modigård, trummisen i Eldkvarn) som gör en helt underbar version av Ett fall av kärlek. Förlåt mig, men Adrian gör den helt klart bättre än Plura själv. Jag hoppas de gör det rätta och gör en nyinspelning av låten med Adrian på sång.