Publicerat för musicstage.se
Carl Johan Lundgren alias Vit Päls är den före detta Malmöbon som gör
lågmäld indiepop om livet på Möllan. Musiken är inte särskilt
revolutionerande, hans röst är inte speciellt imponerande och texterna
snudd på banala, men ändå finns där något som tilltalar mig. Hans röst
påminner om en Olle Ljungströms-aktig figur som inte bryr sig om hur han
låter, eller vad som räknas som fint och korrekt. I Hallå haters
sjunger han ”Hallå haters. Var är ni nu? Det här är till er. Ni som
säger att jag sjunger falskt. Ni som säger att jag är på skoj. Det här
är inte fult. Det här är mitt finaste. Det här är det viktigaste. I alla
fall för en stund.” De där textraderna fick mig faktiskt att lyssna på
resten av skivan med lite andra öron. För det finns något där, något som
är fint, något förklätt och gömt bakom humor och ”falsksång”.
Överlag påminner Nånstans ska man va
om vågen av förortsromantik som vi fick år 2004, när ingen ville veta
vart vi köpt vår tröja. Under första lyssningen sitter jag och småler
för mig själv, speciellt när han sjunger om Möllan, alltså stadsdelen
Möllevången i Malmö, där jag själv är bosatt i utkanten.
Igenkänningsfaktorn är enorm under textrader som ”Vi flyttade till Malmö
år 2003. Vi hittade en riktigt liten lägenhet. Och vi sa den låg på
Möllan. Men ärligt talat låg den någonstans bredvid. Och även om den var
lätt att dissa så var vi stolta, vi två.” ur Skanörsgatan 4.
Men ju noggrannare jag lyssnar börjar jag höra bitterheten i
berättelserna: ”Kommer tillbaks efter mina saker den dagen jag är på
fötter igen. Men kniven jag lämnade i ryggen kan du behålla bäst du
vill.” ur Sikk Fukk.
Dessa historier som Vit Päls
presenterar vet jag ej om de är sanna, men det känns äkta när jag hör
dem. Texterna är raka och utan krusiduller. Vit Päls berättar precis som
det är. Ibland undrar jag om det är så här Håkan Hellström låter när
han går på lågprisbatterier? Hur som helst. Jag tror inte att den här
skivan kommer att göra musikhistoria, men nog får man ändå en trevlig
stund när man sätter sig ner och tar in den.
>>Vit Päls på Spotify
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar