Publicerat för musicstage.se
Jag blir positivt överraskad över hur stämningsfull Nicolas Jaars lugna och lätt melankoliska electronica är att uppleva live. Mina farhågor om att det skulle kännas sömnigt besannades inte, tvärtom var det upplyftande och en mycket trevlig start på den här festivaldagen.
Live kompletteras de elektroniska beatsen med riktiga trummor, gitarr och saxofon. Det enda jag känner saknas är sången, som består av loopade inspelningar. Livesång hade verkligen kunnat lyfta den här spelningen till ytterligare en nivå.
Musiken känns stundtals nästan lite Pink Floyd-aktig med sina långa synthslingor i kombination med den effektfulla ljusshowen och den abstrakta videodisplayen i tältet. Ibland får jag också den kanske något konstiga associationen av film noir när jag hör den där stilla saxofonen som flyter genom de elektroniska beatsen.
Publiken är helt underbar! Trots att musiken är lågmäld och stillsam både applåderas och jublas det ymnigt. Personligen föredrar jag att lyssna på den här typen av musik i hörlurarna, men när stämningen är så fin som den är här på Roskilde Festival, kan man inte hjälpa att bli lite hänförd.
Fint och trevligt var det, men inte speciellt minnesvärt för övrigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar