Inside The Black Balloon är debutalbumet från Librah, ett Stockholmsbaserat rockband. Med vad som verkar vara vida influenser från öst och väst har Librah skapat ett första album som till synes växer för varje lyssning.
Det
första intrycket präglas av känslan: ”jag har hört det här förut”. I
mina öron låter det faktiskt lite som Dream Theater. Melodierna och den
generella ljudbilden har definitiva likheter, även om det inte är lika
progressivt. Men i vissa låtar som Someone At The Door och Otherside Of The Sky
dyker det upp gitarriff och melodislingor som snarare för tankarna till
den alternativa rocken á la sent 90-tal. Å andra sidan finns låten Until The End, som känns suggestiv och psykedelisk, med ömsom intensiva ömsom lugna och luftiga partier i sann 70-talsanda.Andra spåret Blackout blir genast en favorit. Refrängen är melodiös och för att använda ett ovanligt ord i sammanhanget ”aerodynamisk”. Den liksom flyger iväg och orden ”wake up!” skanderar i min hjärna och jag kommer på mig själv att gå och nynna på den lite då och då. Det är också något i melodin i Blackout som känns lite orientaliskt, men det är på spår nummer tio, Mir, som Librah verkligen leker med de orientaliska tongångarna. Basgången i Mir är lekfull och sjukt snygg måste jag säga.
Inside The Black Balloon är en platta som växer och ett mycket värdigt debutalbum. Det är inte revolutionerande på något sätt, men absolut snyggt, modernt och välproducerat med skickliga musiker. Rekommenderas för lyssning i hörlurar.
>>Librah på Spotify
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar