Publicerat för musicstage.se
Jag misstänkte att det här kunde bli en bra konsert, men aldrig i
mina vildaste drömmer trodde jag att det skulle bli en av mina finaste
konsertupplevelser i år. Kvällen präglades av massvis med kärlek och
punkröj såväl på scenen som i publiken. Alonzo Fas 3 radade upp hitsen
och jag radar upp mina superlativ.
Ut på scen kliver Michael Alonzo, en svensk punklegend. Han var
tidigare sångare i KSMB och Stockholms Negrer. Nu 20 år senare turnerar
han med Alonzo Fas 3, som är lite av en supergrupp med Nicke Andersson
(Entombed, The Hellacopters) på gitarr och Inge Johansson (The
International (Noise) Conspiracy, Totalt Jävla Mörker) på bas. Alonzo
Fas 3 började med att spela gamla låtar av KSMB och Stockholms Negrer,
men gav även tidigare i år ut en självbetitlad skiva med eget nyskrivet
material. Jag rekommenderar skivan varmt.
Nicke Andersson är inte med och spelar idag. Varför vet jag ej. Det
är lite av en besvikelse, men det är också den enda besvikelse jag
känner och det är egentligen helt obetydligt för kvällens spelning är
helt fantastisk. Bandet rivstartar med den gamla KSMB-hiten Sex noll två.
Jag slås omedelbart av den otroliga karisma som Alonzo strålar ut över
scenkanten. Tänk vilken enorm comeback detta är och så milslångt ifrån
mossigt och gammalt! Jag är alldeles för ung för att ha upplevt KSMB när
det begav sig, men det här är så nära jag kan komma och det är mig en
stor ära. Michael Alonzo, du är fortfarande enastående, och du är min
nya idol.
Hitlåtarna radas upp i rasande tempo. Fler KSMB-låtar - Tidens Tempo och Klockan 8.
Ölglasen flyger. Svetten dryper. Det röjs på sedvanligt punkvis med
massvis av dans och mosh och även en del försök till stagedive. Det blir
allsång med Stockholms Negrers Det förlovade landet. Det
nyskrivna materialet går också bra hem. Alonzo Fas 3 kan inte göra något
fel nu. Allt är precis så bra om inte bättre än vad man kunde hoppas
på. Fattiga och vackra flickor och Det bästa som har hänt framförs med samma energi och intensitet som de gamla hitlåtarna.
Alonzo lyckas även med konststycket att sköta ett skönt mellansnack
som har en fin balans mellan humor och allvar. Publikens respons är
hjärtevärmande och Alonzo kommenterar det: "Det är det här vi lever för.
Vi är 'spelberoende'."
Finaste stunden får vi när de spelar KSMBs Tänker på dig,
som den här kvällen är tillägnad Alonzos bortgångna pappa. "Jag skrev
upp honom på gästlistan till våra spelningar säkert 300 gånger, men han
dök aldrig upp. Men ikväll är han här, det vet jag." Inte ett öga var
torrt i lokalen.
En "encore" följs av Stockholms Negrers Ge mej mera pengar och KSMBs Jag vill dö. Spelningen avslutas med en begravningslåt, Lyxbegravning,
för det här är ju en form av begravning. Vi begraver ikväll rockklubben
Beggars Banquet som lägger ner i samband med Debasers vinteruppehåll.
"Alla ska vara glada på min begravning. Vi säger godnatt till Debaser.
Det här ska bli den bästa dagen i mitt liv." Det är en begravning, men
vi ska begrava klubben genom att festa och vara glada och flörta och
dricka öl ikväll. Det är de ord vi tar med oss ut i natten.
När bandet kliver av scenen spelas Monty Pythons Always look on the bright side of life.
Det här var underbart. Helt klart en av mina bästa konsertupplevelser i år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar