Här har vi en punkare som lämnat dist och mangel bakom sig och istället plockat fram den akustiska gitarren. Det här hade kunnat bli så fel. Det hade kunnat bli som i Magnus Ugglas Trubaduren, men i mina öron blir det istället helt makalöst fantastiskt! Joel Regals punkarbakgrund tror jag definitivt är en stor fördel. Musiken är enkel och poppig, men genom texterna och Joels attityd skiner något skitigare igenom som håller musiken intressant och levande.
Titelspåret, Peter Pan Syndrome, är en typ av hyllning till ungdomen och brottas med dilemmat om att inte vilja bli vuxen. Andralåten I've been up är en glad och energirik melodi som får mig att känna lite samma känsla som när jag första gången hörde Håkan Hellström. Nu menar jag inte att Joel låter som Håkan, det gör han inte alls, men det finns en ungdomlig energi i musiken som påminner om Duracellkaninen Håkan. Grädden på moset är den där lilla indiepopklingande gitarrslingan under refrängen, den får mitt hjärta att slå extraslag.EP:ns sista spår, Adios Amigos, handlar om splittringen av Joels tidigare punkband NEMAS. Mycket kärlek hör jag här. En typ av ”det var fina tider, men nu har vi gått vidare”-känsla i låten. Den får mig osökt att tänka på Green Days klassiker Good riddance (Time of your life). Melodin är oemotståndligt trallvänlig och jag märker att jag redan efter två lyssningar går runt och gnolar på den. Utsökt, bästa låten på EP:n!
The Peter Pan Syndrome är Joel Regals första skivsläpp. Jag sitter i spänd förväntan och hoppas på fler släpp inom en snar framtid. Jobba på i samma goda stil Joel, så kommer detta gå hur bra som helst!
Joel Regal på myspace
Joel Regal på Spotify
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar