Intervju med Mats Glenngård från Kebnekajse

Publicerat för musicstage.se

Under 70-talets svenska proggera uppstod bandet Kebnekajse. Vad vi kallar för svensk progg involverar framförallt rockmusik med politiska texter av det socialistiska slaget. Men det fanns även en hel del andra ”alternativa” artister som brukade räknas in bland proggarna trots att de egentligen hade en helt annan musikalisk inriktning. Exempel på sådana artister är Pugh Rogefeldt, Philemon Arthur & The Dung och Kebnekajse.

Kebnekajse gjorde och gör än idag traditionell spelmansmusik med elektrifierade instrument. På 70-talet visste man inte riktigt vilket fack man skulle placera sådan musik i och därför blev det progg. Bandet kom att släppa sex plattor fram tills att de splittrades igen 1978. Nästan 30 år senare har de börjat släppa plattor igen och släpper nu sitt andra studioalbum efter återföreningen.

Berätta om ert senaste album, Idioten. Skiljer det sig från era tidigare alster?
– Jag vill i nutid helst relatera till förra skivan Kebnekajse (2009), där samtliga låtar är tagna från det svenska spelmansarvet. Vår nya platta, Idioten, innehåller även den en del spelmansmusik. Man kan säga att den består av 50% folkmusik och 50% psykedelisk rock med rötter i 70-talet.

– Plattan skiljer sig en hel del från den förra. Samspelet har blivit betydligt tajtare och bandet ger sig ut på ett antal vågade musikaliska utflykter. Även låtvalet har blivit friare. Vi är på väg mot en friare form, det känns som vi håller på att ömsa skinn. Nästa platta blir nog ännu friare i sin form och det kommer förmodligen att kännas helt naturligt i den utvecklingsfas som vi nu befinner oss i.

– De tidigare skivorna har ju också varierat över tiden. Till exempel Resa mot okänt mål (1971), är nästan uteslutande en dåtida rockplatta medan Kebnekajse 2 (1973) är en folkmusikrelaterad platta med en hel del fria improvisationer. Kebnekajse 3 (1975) är även den en folkmusikrelaterad platta fast med en antydan till nyfikenhet på den afrikanska musiken, då vi sedermera just spelade in en platta med uteslutande afrikansk musik, Ljus från Afrika (1976).

Hur kom det sig att ni beslöt er för att börja spela ihop igen efter 30 års uppehåll?
– Sommaren 2001 kontaktades vi av arrangören för en musikfest i Moderna Museets trädgård, med en förfrågan om det var möjligt att få dit Kebnekajse. Bandet var då upplöst sedan 1978 (med undantag för en engångsspelning på Gärdet i Stockholm 1988). Spelningen blev så lyckad att vi bestämde oss för att fortsätta.

Mycket lär ju har hänt på de där 30 åren. Hur tycker ni själva att ni skiljer er som musiker nu i jämförelse med på 70-talet?
– Jag tror att alla i bandet känner sig säkrare och mer erfarna idag jämfört med hur vi var som musiker på 70-talet. Som utövare av ett instrument så växer uppgiften med tiden.

Under proggeran på 70-talet fick folkmusiken verkligen ett uppsving med hjälp av diverse band som ni själva. Hur tycker ni att attityden till folkmusiken är idag i jämförelse?
– Attityden till folkmusik idag är mer en självklar ingrediens än vad den var på 70-talet då den fortfarande befann sig i knätofsstatus.

– Vi var ju pionjärer på 70-talet med att hantera folkmusik på det sätt som vi gjorde då. Att färga spelmansmusiken med elgitarrer, afrikanska rytmer, elfiol och elbas var ju definitivt något nytt. Vi blev positivt mottagna bland de genuina spelmännen som var aktiva under den tiden.

– Jag tror nog att vi bidragit stort till att många band efter oss har fått en tydlig plats i folkmusikens tjänst.

Hur ser den kreativa processen ut i bandet? Vem skriver musiken? Hur mycket av själva skapandet sker i studion?
– Vi kreerar fortfarande till stor del tillsammans när vi spelar och repeterar. När vi spelar in så är ju låtarna och formen oftast klar. Men det finns ju en del undantag som till exempel Sangenutten på nya plattan, där slutet på låten blev längre än själva låten i sig.

Vad inspirerar er?
– God mat, ett gott skratt, all bra musik som gjorts i alla tider samt hopp om ytterligare en eller två plattor innan vi lägger av.

Hur ser framtiden ut för Kebnekajse? Hur länge orkar ni hålla på tror ni?
– Man kan säga att det är ett slags 40-årsjubileum för Kebnekajse i år. 1971 gav Kebnekajse ut sin första skiva. År 2011, 40 år senare, kommer Kebnkajses andra skiva efter återföreningen 2001. Förhoppningsvis kommer vi även med en tredje och fjärde platta efter återföreningen - vi får väl se.