2011-06-05

Slagsmålsklubben på Siesta! i Hässleholm (2011-06-03)

Publicerat för musicstage.se

Slagsmålsklubben har förvisso bara varit på Siesta! två gånger förut, men ändå börjar de kännas lite som Siesta!s egna husband, här i Sveriges electronica-huvudstad. Siesta!publiken tröttnar aldrig, de vill gärna se dem om och om igen. I år spelar de på Siesta!s största scen och de har absolut inga problem med att fylla ut området framför scenen med folk till bristningsgränsen.

Hur intressant är det då att se en bunke killar ratta knappar och spela upp loopar på sina datorer? Nu är ju inte detta ditt vanliga blip-blop-band. Slagsmålsklubben, a.k.a. SMK, spelar i en egen liga vad gäller galet spexande på scen. Dagens klädkod på scen är rött och vitt och då kan man till exempel ha på sig vit karatedräkt med rött bälte eller röd uniformsjacka med vita ben, och då menar jag ”bara” vita ben, inte vita byxben.

Musiken då? Själva musicerandet är väl inte så mycket att orda om. Det låter som deras skivor, groovy datorspelsmusik liksom. Den faktor som mest påverkar deras framförande är solfaktorn. Högsommarvärmen steker på elektroniken som får den till att strula lite ibland, men det var det nog ingen som egentligen lade märke till.

Det är varmt så in i bomben och festivalområdet framför scenen fullkomligt badar i sol. Ändå orkar flera tusen människor med att dansa som tokar. Jag imponeras av att inte halva publiken trillar omkull av värmeslag.

När den massiva hiten Sponsored By Destiny spelas får den också en massiv respons från publiken. Jag får lite rysningar av välbehag när jag ser hela folkhavet dansa. Stämningen ligger på den högsta toppen. Basen dundrar i högtalarna så att det darrar i näsborrarna.

Inför sista låten får vi veta hur det ligger till: ”Om ni kastar ägg på oss kommer vi att spela flera låtar.” Ägg kastas det inte, men plastflaskor regnar det över scenen. En plastflaska med vatten i kastas från en SMK-medlem ut i publiken och flaskan kastas sedan tillbaka upp på scenen och träffar kameramannen. Det utbrister jubel i publiken, men SMK låter oss få vet att ”Det var roligt först, men nu får det vara bra. Någon kan ju bli skadad.”.

Sista dansen blir hiten Övningsköra från senaste plattan och det dansas så vilt att dammet yr över Siesta! Efter konserten vandrar folket bort från solskenet: varma och svettiga, men nöjda och glada. ”Så jävla bra!” hör jag någon säga. Och ja, det får jag väl hålla med om.

Inga kommentarer: