Skivrecension: Linnea Lorinius - Through the Times

Publicerat för musicstage.se

Linnea Lorinius är en ung talang som tyvärr har drabbats av en riktigt dålig producent. Vad som skulle kunnat vara något nytt och spännande inom svenska rockscenen blir istället en pinsam flopp på grund av en väldigt oprofessionell inspelning.

Lorinius har trots sina unga 19 år en väldigt mogen sångröst, men sjunger lite för snällt och fint. Jag hade gärna hört lite mer rasp och ångest i rösten, för det skulle verkligen passa in i den nakna rock som hon spelar. Hon borde låta sig inspireras mer av Broder Daniels och Kents respektive debutplattor.

Låtmaterialet är helt okej, till och med bättre än okej på sina ställen. Två låtar står ut för min del. Make you fall är i grunden en schysst rocklåt och hade kunnat vara en mindre hit om den spelats in med mer passion och professionalism. Shallow waters är mer av en rockballad och den enda låten som har kraft att beröra. Lorinius texter kretsar mycket kring utanförskap, präglat av hennes besvärliga uppväxt som utstött och mobbad.

Nu till den absolut tristaste delen: produktionen av skivan. Through The Times låter hemmainspelat, som om man tagit en demo, innehållande röst och gitarr, och sedan i efterhand lagt på trummorna i en något bättre studio. Körsången som är tillagd stör mer än vad den tillför. Låtarna genomgår många konstiga, felplacerade taktändringar och det är fruktansvärt otajt genom hela skivan. Det är något av en plåga att behöva lyssna igenom den. Dessutom innehåller skivan 14 spår, vilket jag tycker är för mycket, en EP hade varit lämpligare.

Jag tycker synd om Linnea Lorinius. Hon förtjänar en schysst producent, någon som respekterar henne och verkligen kan finpolera hennes talang. Den här skivan kommer tyvärr inte att ta henne så långt.

Linnea Lorinius på Spotify.