Publicerat för musicstage.se
Jag vet inte om det är så att indiefolk är väldigt hett just nu eller om det är så att det helt enkelt är jag som har snöat in på den genren under den senaste tiden, men det finns många band som The Lumineers i rampljuset just nu. Detta amerikanska band släppte sitt självbetitlade album förra året och har nått stora framgångar med singeln Ho Hey, men frågan är om de någonsin kommer äga en lika stor plats i mitt hjärta som Mumford & Sons eller Fleet Foxes.
Odeon är packat till bristningsgränsen i vanlig ordning. Det duggar utanför tältet. Tusentals personer försöker alla tränga sig in under taket. Jag hamnar så långt ifrån scenen att jag knappt ser någonting, samtidigt som jag sakta men säkert blir blöt in på skinnet. Jag blir snabbt ganska uttråkad. The Lumineers lyckas inte skina bort till utkanten av tältet där jag står.
Allsången till Ho Hey får mig att tillfälligt kvicka till, men jag känner att jag inte riktigt kan ge en rättvis bild av den här konserten. Jag skulle tro att publiken som står längre fram har en betydligt trevligare upplevelse än vad jag har. Fast jag vill ändå påstå att The Lumineers helt enkelt inte har den där förmågan att nå ut till en stor publik som denna. Lite mer hade jag nog ändå väntat mig. Den här spelningen kommer falla in i kategorin "Anonyma spelningar". Inte dåligt, bara icke minnesvärt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar