Publicerat för musicstage.se
Lite spontant bestämmer jag mig för att gå och se punkbandet FIDLAR, som jag bara hört någon enstaka låt av. FIDLAR står för "Fuck it dog, life's a risk" som är ett uttryck som ofta ansvänds av skejtare innan man är på väg att göra något "galet". Och här kommer jag och ändrar mina planer om vad jag ska bevaka. Whohoo! "Living on the edge" alltså.
Redan tidigt i spelningen är det ganska röjigt i publiken faktiskt. Det är härligt att se både unga och gamla punkare trängas och mosha lite tillsammans, så som bara vuxna män kan göra. Musiken består av enkel och rak skatepunk/garagepunk, men också med en tydlig tendens av surfmusik. Schysst musik att festa till. Ibland får jag dock en association till amerikanska collagefilmer anno 1998. Det är hur som helst väldigt mycket 90-tal över det här.
Texterna handlar extremt mycket, nästan enbart, om droger och alkohol på ett eller annat sätt. I början är det lite kul. Det bidrar till feststämningen och det skålas vilt under Cheap Beer i publiken. Efter ett tag börjar jag dock tycka att det känns lite väl juvenilt och överdrivet. Har de ingenting annat att säga? Även allt mellansnack handlar om dansk öl och att det är gött att de känner doften av hasch i luften.
Sammanfattningvis säger jag "bra musik, tråkigt budskap".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar